Affärsvärlden, February 12, 2003
EMU-länderna bör höja inflationsmålet och reformera stabilitetspakten. Det menar professor Lars Calmfors och hans kollegor i EEAG, European Economic Advisory Group, en europeisk motsvarighet till SNS konjunkturråd
I gruppen ingår förutom Lars Calmfors, professor vid Institutet för Internationell Ekonomi, åtta andra europeiska ekonomer.
SNS presenterade idag en rapport som behandlar allt från konjunkturutsikter till strukturella problem. Tillväxtprognosen betecknas som ganska optimistisk och innebär en viss förbättring jämfört med förra året.
Men man förutspår ändå inte mer än 1,4 procents tillväxt i EMU-länderna i år, jämfört med förra årets 0,8 procent. Det är inte mer än att man får räkna med att sysselsättningen fortsätter att sjunka och arbetslösheten stiga.
Och den bygger bland annat på att konflikten med Irak kan lösas någorlunda snabbt, att inga nya terrorattacker sätter skräck i folk och att inte börsraset får folk att sluta konsumera.
- Risken är stor att utvecklingen blir avsevärt sämre, framhåller Lars Calmfors.
Men rapporten innehåller också flera konkreta råd till europeiska ekonomisk-politiska beslutsfattare:
Ett är att den europeiska centralbanken bör höja inflationsmålet som idag är formulerat som att inflationen får vara högst 2,0 procent. En lagom nivå vore enligt EEAG att sikta på 2,5 procent.
Flera problem med dagens mål
Dels skulle det vara tydligare. Idag får man gissa sig till att om inflationen får vara högst 2,0 procent så måste man väl i praktiken sikta på 1,5 procent.
Dels skulle den högre nivån innebära att det blir lättare att rätta till skillnader i pris- och lönenivåer mellan länder. Dagens ambitiösa inflationsmål kan ställa till ett antal problem.
Med väldigt låga inflationsförväntningar kan det bli svårt att stimulera ekonomin tillräckligt med penningpolitiken. Den nominella räntan kan ju bara sänkas till noll. Europa riskerar att hamna i en japansk situation.
En mycket låg inflation innebär också att det tar väldigt lång tid för enskilda länder med kostnadsproblem att rätta till dem.
Intern tysk devalvering
Tyskland är det uppenbara exemplet. Tyskland har jämfört med andra länder ett mycket högt kostnadsläge och har också i högre utsträckning än andra EMU-länder tappat marknadsandelar på världsmarknaden.
Utan devalvering måste Tyskland återvinna konkurrenskraften genom att ha lägre kostnadsökningar än omvärlden.
- Om kostnadsläget skulle behöva sänkas med tio procent och man har en halv procentenhets lägre kostnadsökningar per år skulle det alltså ta femton, tjugo år, säger Lars Calmfors.
EEAG:s råd till de tyska politikerna är att snabba på anpassningen med hjälp av en så kallad intern devalvering, det vill säga att sänka arbetsgivaravgifterna och samtidigt sänka utgifter eller höja exempelvis momsen.
Större underskott
Men EEAG menar som de flesta andra att de tyska problemen i hög grad också är mer långsiktiga. Det som verkligen skulle behövas är en genomgripande reform av arbetsmarknaden. Men man slår fast att sådana reformer skulle bli ännu effektivare tillsammans med en lättare penningpolitik, så att Tyskland snabbare kunde rätta till sitt kostnadsläge.
Stabilitetspakten, som till exempel säger att offentliga underskott får vara högst tre procent av BNP, borde också reformeras.
På lång sikt har den varit värdefull och bidragit till att vända utvecklingen mot allt större offentliga underskott. På kort sikt är den dock alltför stelbent. EEAG föreslår att man skulle kunna tillåta länder med mindre skuldkvot (offentlig skuld i förhållande till BNP) att ha större underskott under enskilda år.
Då skulle ett land som stramar åt och sänker skulden under högkonjunktur belönas genom att ha större frihet att föra en expansiv finanspolitik när konjunkturen viker.
Men EEAG betonar också att förändringen inte skulle "rädda" nuvarande EMU-länder, till exempel Tyskland och Frankrike, som i hög grad har sig själva att skylla eftersom de inte stramade åt tillräckligt i högkonjunkturen. För de nya länderna, som har relativt små offentliga skulder och stora investeringsbehov, skulle det däremot säkert utgöra en lättnad.
Kerstin Amberg
Please send your comments or questions on specific articles to: presse@ifo.de. Please mention in your e-mail the article you are concerned with.
Phone: +49(0)89/9224-1604 Fax: +49(0)89/9224-1267
2012 2011 | 2010 | 2009 2008 | 2007 | 2006 2005 | 2004 | 2003 2002 | 2001 | 2000
Press Echo
Comments on current economic policy issues in Policy Debate:
RSS